Alla galors galna månad

Det är Idrottsgala,Guldbagge,Rockbjörn,P3, m.m... Om det fanns en mammagala skulle jag alldels säkert vara nominerad i kategorin "Årets sämsta mamma".
När jag bestämde mig för att inte låtsas om illamåendet och stoppa i mig riktig mat blev det lite bättre och jag tänkte ha en mysstund med Liten i sängen och läsa saga.
Men hon ville inte som jag ligga stilla och ha mysstund, hon ville leka. För att reta mig och försöka få igång någon form av lek lutar hon sig på tok för långt utanför kanten (så jag i slowmotion ser att hon kommer att ramla) och rasar rakt ner i elementet, slår sönder läppen och blöder näsblod.
Gråter hejdlöst och verkar trasig överallt! Men efter att ha torkat bort allt blod med en blöt kall handduk och gått igenom tänder, armar och ben förstår jag att hon nog mest blev riktigt rädd, så ser det ju så otäckt ut när det är en massa blod.

Liten sover nu i sin säng, hennes blodiga kläder ligger i blöt och jag sitter i soffan och drar en lättad suck över att denna dag, som Sambon hört på radion är årets deppigaste, snart är över.

Att må pyton och bygga lego

Vill inte ta av mig pyjamasbyxorna...men Liten vill bygga lego.
Mår förbannat illa, har löjligt mycket saliv och skulle gärna stoppa fingrarna i halsen.
Just idag är det blötsnö och riktigt grått ute, promenaden lockar inte! Borde verkligen ta ut Liten så hon får lite omväxling, men då är ju frågan om det är okej att gå i pyajamsbyxor?! Nej, det blir helt enkelt ingen promenad!
Liten får roa sig med att leka att hon matar mig med banan och riva ur kläder från min väska efter helgens bortavistelse.
När jag önskar mer än vanligt att Sambon var här och höll om mig har han möte i Stockholm och kommer hem långt senare än vanligt.
Allt tajmar sig så bra!

På gymmet

Efter en härlig dag med mina "mamminor" åkte jag och Positiva mamman till badhuset för att simma. Där träffade vi en bekant som talade om att hennes familj förmodligen kommer att drabbas av det stora varsel Volvo gick ut med idag. Mycket tråkigt! Många familjer som blir drabbade på en ort som denna och får det tungt.

När man simmar i bassängen kan på detta badhus se in i gymmet.
En man går fram till en maskin och gör sig redo. Vänder ryggen mot glasrutan, eller mot mig skulle man kunna säga... På hans t-shirt står " Volvo satsar friskt".
Nja!

Hjördis har vunnit över dragkedjan!

Jippie!!

När man sitter här och som allra bäst ska blogga...

...då passar Liten på att vakna.
Fick iallafall tugga i mig lunchen i "lugn och ro". Hade också tänkt ta mig en stor kopp grönt te för att försöka lindra en otäck förkylning som verkligen INTE smög sig på under natten, utan fullkomligt bara marscherade över min kropp.
Men jag får väl nöja mig med mitt enorma glas med detox...inte riktigt samma mysfaktor som en kopp te, men jag skaaaaaa kunna stänga den där dragkedjan!!!!

Den värsta känslan...

...måste vara ensamhet... Den kommer över mig som ett moln ibland.
Vad gör man med den? Man kan inte laga en god middag av den, men kan inte ta en promenad tillsammans, man kan inte se en härlig film eller spela ett spel.
Eller så är det precis det man gör, alla dessa saker och molnet bara hänger där och följer med, kan liksom inte skaka av det.
Var gör man av den, känslan av att vara alldeles ensam?