Jag har längtat efter dig!

Härliga, vackra älskade Höst! Äntligen är du här.

Din spröda luft,ljumma solstrålar och vackra färger, du slår ut alla andra årstider.

Få saker kan mäta sig med att slå upp ögonen en söndagmorgon, dra på sig en stor kofta och kliva ut på altanen med en stor mugg nybryggt kaffe för att andas in denna härliga luft och bara få vara för en liten stund.

Jag älskar dig Höst!

Mysdag

Idag kommer mina "första" vänner. Jag kallar dem så för att de är de första jag lärde känna i min nya hemstad som faktiskt är bara "mina". Det är inte genom min sambos kompisars flickvänner,det är inte min sambos kompisar, de är inga släktingar. De är helt enkelt bara mina vänner, och jag värdesätter dem högt! För första gången på länge känner jag att jag kan vara med ny bekantskap precis så som med min allra bästa barndomsvän. De verkar gilla mig! Sådana riktiga vänner hittade jag aldrig i hufvudstaden.
Tack lilla hålan för att du kan bjuda på riktig vänskap!!

Att bo i en liten stad

Är helt nytt för mig... Det är toppen för Liten, hon får växa upp i ett härligt hus! Vårt hem är mitt paradis!
Men stan... Här bor ca 65 tusen färre inv. än i den minsta stad jag bott i.
På ett mycket märkligt vis,som jag ännu inte kommit underfund med passar detta mig. Kan det vara för närheten till naturen, mitt älskade hus, kompisarna jag kan bjuda hem och inte behöver träffa på ett stressigt fik, att jag kan få vara LAGOM ,och för att jag vet att Liten kommer att få det bra?